Clawfinger
Debaser 15/5
Var något förband som gick mig helt förbi, de använde
i alla fall Clawfingers typsnitt i bandlogon. Edit: CellOut har jag lärt i efterhand.
Som intro hade Clawfinger en cover på "Goldfinger" med
"Clawfinger" istället, vackert sjunget av någon
kvinna. Ganska roligt.
Första två låtarna tyckte jag gick lite segt, men
tänkte samtidigt att ingen av de 8-9
Clawfinger-konserterna jag varit på har varit dålig så
hoppades jag att det skulle "ta sig" vilket det
verkligen gjorde, och allt var frid och fröjd.
Mitt i någongång så ropade någon i publiken "bäst på
Sweden Rock" och bandet frågade varandra "ska vi spela
Sweden Rock?" nej då menades att Clawfinger var bäst
på Sweden Rock-kickoffen i vintras, vilket jag kan
intyga.
Zak sade även att Clawfinger är för unga för Sweden
Rock. Jag vet inte om det ligger något i det, men den
förklaring till att de gör så få Sverige-spelningar
som jag hört tidigare (från Clawfinger) är att det
finns så få arrangörer som är villiga att betala för
att de ska spela.
Som sagt, konserten var ösig, och efter en rejäl
omgång bra låtar hade säkert 1,5 timme gått och
Clawfinger ropades in för extranummer. Då kom Jocke in
och tryckte på någon knapp på synthen och någon ful
version av The Final Countdown kom upp och han sade
att nu är det VERKLIGEN sista låten och de spelade en
rejäl omgång extranummer, och vid 2-timmarsstrecket
var det ganska lagom att det var över, och då stod
bandet och sjöng a capella med publiken!
Över huvud taget var det en rolig konsert. Jocke hade
mycket skämt på lager i sin synth. Och två strängar
spelades av. Bård vägrade byta gitarr mitt i låten, troligen hade
han räknat ut att den strängen inte var vital i resten
av låten, André löste sitt problem med basen medans det var ett lugnt
parti i låten.
Clawfinger är ett av de mest generösa banden som går att beskåda.
Lång spelning med hög intensitet. Och jag har alltid varit imponerad av
deras generositet med ljudbilden. De lyckas ofta få till ett otroligt tätt ljud
(även på skiva) och de små inläggen - ofta samplingar - de gör i många
låtar tillför otroligt mycket. Och - hur ofta går man på hårdrock och
slipper långa meckiga solon... inte för att de inte kan alltså. André
Skaug hade ett helt makalöst slap-solo på basen i en låt på 90-talet, och för övrigt är han den mest underhållande basisten jag sett spela.
Chaan Factor 8
www.clawfinger.net
Labels: Hårdrock

1 Comments:
Tack för en bra recension, kul att du gilla giget, vi hade apkul som vanligt, nästa gång får det komma lite mer folk bara!:D Haré gott/Zak
Post a Comment
Links to this post:
Create a Link
<< Home